Sitter och dricker limete ur min oförskämt stora tekopp och skriver lite på projektarbetet. Jag har nu ett tag funderat varför i helvete jag valde att skriva en jävla bok som projektarbete. Jag har problem. Jag har skrivit 17 sidor och jag hatar det jag har skrivit. Jag tvingar mig att skriva och då brukar jag i regel hata det. Och detta ska bli en bok. Och jag har 1½ månad på mig. Punkt.

Skolan har börjat om igen och jag kunde inte känna mig mindre motiverad. Är trött konstant och less på allt. Som tur är slutar både spanskan och filosofin snart vilket ger mig ett ytterst tunt schema. Mina lediga dagar lär ju dock spenderas till att skriva på den där jävla boken (som inte har ett namn än).

Jonathan åkte idag igen och det känns inte som att det är en slags "avvänjning" jag har utan det är bara ett helvete. Ibland önskar jag nästan att han åkte imorgon, bara så att tiden ska gå och att jag får göra bort den där tiden så jag kan börja leva sen. För just nu är det jävligt jobbigt varje söndagkväll och varje måndag, tisdag, onsdag och torsdag.

I helgen har jag levt i min tvåsamhet, förutom i fredags då vi var och såg Alice i underlandet i Piteå. Filmen var en besvikelse. Den hade så mycket potential att bli lysande men istället kändes det som att Burton fått uppmaningen "Gör Alice i Underlandet, filmen får inte vara längre än 2 timmar. Sätt igång!". Mycket kändes rushat.

Förhoppningsvis är hans andra film 9 bättre. Jonathan sa att den var väldigt bra, så jag har höga förväntningar. Men den handlar ju om trasdockor, då kan den väl la inte vara dålig? :O